Tomhet...

En dag i skolan som var jobbiagre än jag någonsin kunnat tänka mig. Jag försökte verkligen hålla humöret uppe men mina ögon vill bara bli vattengyllda och jag såg dej överallt hela dagen. Vart till att gå iväg lite själv och försöka att inte få bägaren att sväma över. Nu hemma med en massa filtar och en hel toa rulle. Ligger nu och tänker på alla fina minnen som vi bildade tillsammas. Saknar dej så mycket just nu att det gör ont. snart tar mina tårar slut och så gör även livet. Och då får vi vara tillsammans igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0